Dagen började bra och lovade stort. Linde knuffade ut oss från dagis och uppmanade "men gåå då!" vilket aldrig har inträffat. Vi styrde mot Stockholm för tre snabba uppdrag. Resan flöt på och vi stannade till på Ikea i Uppsala för att äta lite frukost (och även effektivisera in en fika också.)
Som tur var så tog jag en bild för det skulle senare visa sig vara den enda mat jag hann äta på hela dagen.
Vidare mot Stockholm, Älvsjö, Formexmässan för att göra rep åt Allt om Bostad, Citymark och Hotell & Restaurang. Efter att ha cirkulerat pressparkeringen 20 min uppstod en mindre dispyt med en 'local brat' och vips hade vi en riktigt bra parkeringsplats.
Formex bjöd på det Formex alltid bjuder på. Kändes varken nytt eller inspirerande egentligen, med vissa undantag.
Klockan 3 var det dags för nästa uppdrag. Jag skulle ner i Norra Länken och fota till Åkeri & Entreprenad. Den skottsäkra planen var. 1. Lämna bilen i Älvsjö. 2. Tunnelbana till Universitetet. 3. Promenad till Albano och 4. Bil ner i tunnlarna. Smärtfritt, 2 timmar in and out. Yeah right!
Kontakten på Vägverket tyckte buss 40 eller 70 från Odenplan var en bättre idé och jag nappade som en naiv mört.
Hets och spring, stativ och kamera, Odenplan nästa, buss 70! Puh, jag hann.
"Jag ska till Albano" förklarade jag och gick och satte mig i mitten av bussen. Jag kollade så allt var med.. *Torsplan* ...kamera, stativ, minneskort... *Karolinska vägen* ..funderade lite och tittade ut på staden.. *Solna stadshus* ..lyssnar på någon stackare som tagit fel buss.. *Solna centrum* ..Kenneth som ska visa mig runt ringer och undrar vart jag är. Jag försäkrar att jag är på väg.. buss 70.. snart framme. Fast innerst inne börjar jag förstå att jag sitter på fel buss. Bussen stannar, chaffisen kollar i backspegeln på mig. "-Det här är ändstation va?" Chauffören nickar. Jaha, hur kommer jag till Albano området då undrar jag. Hmmm.. Albano? undrar chauffören och funderar. Då skulle du åkt åt det andra hållet.
Så om jag sitter kvar så hamnar jag där tillslut undrade jag. Japp! sa killen. Hur lång tid undrar jag. Svaret var halvroligt då klockan redan var strax efter fyra... 16.50.
Ja, som du ser så får inte min utflykt plats på kartan.Jag sätter mig längre bak i bussen. Jag skämdes, ville fan inte att han skulle se mig sitta och försöka se intresserad ut över saker jag redan åkt förbi en gång.
Nu hade tydligen folk slutat på jobbet också. Jag tittade ut genom fönstret på de glada arbetarna som gjort helg. Bussen stod still i trafik köerna. Folk han gå förbi bussen, in på café, beställa en latte, dricka den och sedan gå vidare. Så still stod vi. Fan bebisarna i barnvagnarna han lära sig gå och sedan gå ifrån bussen. *Albano* Yes!
Vi åkte ner i tunnlarna via en arbetstunnel vid Albano. Fan vad grymt det var. Otroligt stort och väldigt mysigt. Vid det här laget var jag dock rätt sliten. Frukosten började ta slut. Jag fotade maskiner och sprängladdningar. Klockan var mycket. Anna var kvar i Älvsjö, höggravid på en parkeringsplats 2 timmar efter att Formex stängt. Jag lyckades få skjuts till Ropsten och hoppade på tunnelbanan. Ett stopp kvar och sedan hem till Ljusdal! Snabbt stopp på centralen för att ta ut lite pengar. Kod, belopp, sedeluppräkning.... tekniskt fel. Såklart! Det är ju den dagen då allt jävlas!
Jag letade vidare, lyckades få ut lite pengar och åkte mot Älvsjö. Det blev ett kärt återseende och glada miner. Vi var nog båda för trött för att orka bry oss längre. Anna hade i alla fall lyckat fått i sig en muffin till lunch så där rådde ingen nöd. Vi hämtade den stackars bilen, fortfarande bra p-plats men denna gång fanns betydligt fler att välja på.
Efter några vändor kring kvarteret för att hitta ut styrde vi tillslut mot Segeltorp. Där hämtade vi det vi längtas efter hela dagen. En ny liten familjemedlem som på tre dagar spridit så mycket glädje att jag lätt kunnat repetera fredagen den 28/8 sju gånger till utan problem.
Hur var din fredag?
Här är vår 9 veckor gamla Prazský krysarík vid namn CMYK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar